.

Tankar: Jag har kommit fram till att jag är rejält olycklig och missnöjd med mitt liv. Och det jobbigaste av allt är att jag är den enda som kan förändra min situation. Egentligen är det inte så svårt, men jag vet verkligen inte i vilken ände jag ska börja för jag är verkligen missnöjd med så mycket. Jag vill bara återfå den livsglädje jag kände för någon månad sedan, då jag var tacksam över varje dag som jag fick vakna upp. Jag vill få känna den där tillfredställelsen igen, för jag begär inte speciellt mycket. Bara själslig ro.

Innerst inne är jag fortfarande tacksam över varje ny dag som jag får möta, för hur löjligt den än låter så vet jag att livet är en gåva. Att få leva är inte sådär självklart som man lätt tror när man är tjugo år. Sedan min mamma fick cancer i januari har jag insett att hela ens tillvaro kan rasa på en enda dag. Livet som vi känner det kan förändras totalt på ett kort ögonblick och det är just därför jag vill vara nöjd med min tillvaro. Jag vill kunna se tillbaks på mitt liv med glädje, inte ångest. Och det är det som är så svårt. För det är i inte omvärlden jag är besviken på. Det är mig själv.

Livet var så mycket enklare när jag hade min bitterhet att gömma mig bakom. Men av någon anledning valde jag att avsluta våran relation, så nu har jag inte längre någ